Kysste ömt min busschaufför
gjorde jag i morse
fick en elegant honnör
drömde om en Porsche…

- - -

Gled i 190 knyck
ej en tum på sätet
vroom! och bromsar utan ryck…
älskar just det lätet

Föraren i vansklig nöd
tappade sin fattning
damen halsade sin mjöd
utan större skattning…

Supen skänkte full ranson
även mod till damen
bryskt hon mana’ rattperson
”stig nu över ramen!

Ge mig strax ett hårigt bröst
sådant får mig njuta
länder, mig till evig tröst -
vill nog aldrig sluta…”

Brydd men tjusad knäppte han
upp en knapp i västen
smått förmusad släppte han
ratten - tänk dig resten…

Vita väggar rama’ in
honom, även henne
rytmens mot och ut och in -
trädet klippte tvenne…

Gips och lust och blod och sinn
passar så förbannat
illa när man går i spinn -
tro nu inget annat!

- - -

Vittnet plötsligt vaknade
gned en stund sitt öga
älskaren hon saknade
gråta båtar föga

Lika bra att busschaufförn
slapp ifrån den putsen…
ränt i diket, fått en törn -
tack ändå, för skjutsen!