Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

mina golv är så kalla och yann tiersen får mig alltid att gråta.



jag tänker inte tala om skyarna
om ängarna när det dagas
jag tänker inte tala om vidderna
om barfotaregnet
virvelhöstarna
alla brinnande ögon som aldrig
möter mina

jag tänker inte tala om knuten där
bakom bröstet
om sådant som samlas
och blir till gråt

jag tänker inte tala om skyarna
de är
allt för vackra för att förstå

herr höst jag tänker tala om luftrummet där
innanför mitt hjärta
hur du aldrig vågade känna dess väggar

och hur kylig en augustikropp kan kännas
utan dina händer
















Fri vers av Tove Meyer VIP
Läst 717 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2010-08-23 22:49



Bookmark and Share


  rundgångbalansochgungning
Snyggt
2010-08-26

  Dan Linder
Ett vinddrag genom bröstet. En melodi i örat får jag när jag läser. Bra Tove!
2010-08-25

  Sonja Sidorow Lapington
underbart fint, känsligt, rörande...men är det barforaregnet eller kanske barfotaregnet?
2010-08-24

  Anna*
Mästerligt uppbyggt. Jag applåderar och bokmärker :-)
2010-08-24

  Lady Alassa
Nyfikenheten växer för var och en av de tre första stroferna.
Detta gör att de sista raderna ger ett mycket starkt budskap.
2010-08-24

    ej medlem längre
väldigt fint!
2010-08-24

  Shininkagemusha
Fint skrivet, skört och höstigt.

"barfora" - barfota?
2010-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Tove Meyer
Tove Meyer VIP