Årstiden ger sej till känna
jag känner åter, vad jag då kände
skrattar
gråter
njuter
återupplever
bland minnen gräver
Men detta år
är det förgäves

Vad är jag ?
jo, en minnenas narr
snurra mej, snurra!

Jag låter mej alltid dras med

Jag lever nu och här
men mitt bränsle ofta är
det som var
Trots att det är förgäves

Minnenas narr, se i din kalender!
Nionde december
Igen ett minne!
Snurra mej, snurra!

låt mej bli hög på ditt minne!