med en rostig kroksabel genom solar plexus
korsade han inte bara Sinais vidsträckta öken

han virkade under färden av sina egna tarmar
en välsittande basker att skydda sin onda flint
från solens hetta
-ty så löd förmaningen

"... ingen rök utan eld" - hade oset som steg ur
den flammande busken skanderat med hotfull
underton
-ack, ve och helig fasa


Och andning blev till andedräkt, och andedräkt
blev andakt i andetaget som skulle bli hans sista