Nynna som smått när

mina livsandar tvekar

Bär mod till min själ

söta, som linden när den blommar.

Varsamt håll mina händer

när de skakar, stilla.

Jag är inte som jag var förut då

livet såg sig större än levnad själv.

Som man varsamt stagar gammelgrenen

befäst mig

Låt tusen ljunghedar måla sommar hos mig

eller höst, det är så trivsamt med vila.

Jag vet ju att du stannar och jag

håller dig högt.

Som månen håller sin sol

är du

Jord.

Nynna älskade,

jag är bredvid.