Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Molnens förtrollande sommarkänsla

Känslorna strömmar genom hela sig, hjärtats enorma kraft
pumpar blodet genom hela kroppen, utan min tanke.

Armarna, benen, huvudet, ögonen,
munnen och andra yttre kroppsdelar
styr jag genom min tanke.
Medan hjärtat och andra organ är
glatta. De kan jag inte styra.

Molnen svävar ovanför mig, då jag ligger
på gräsets grönska och har ett strå i munnen.
Som om jag vore ett barn gissar jag molnets figur.

Pirrande känsla strömmar genom hela mig, värmen
når mitt huvud, för att sen dyka ner i hjärtas djupaste rum.
Ler, fnittrar bara av tanken på stundens ingivelse.

Någon skuggar min vy, jag tittar upp, ler mjukt.
Under tystnad möts våra blickar.
Mina kinder är lätt röda, blusens knapp har öppnats
så lite av bröstet syns.

Handen sträcks ner mot mig, jag tar den, reser mig
för att landa på bringan.
Min bara hud möter din bringa.
Tillsammans söker vi skugga från hettan.
Arm i arm når vi skogsbrynet där vi försvinner
utan någon insyn....




Fri vers av Filosofen2
Läst 307 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2011-06-01 20:22



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Låter härligt..!
2011-06-02

  mickech
läcker läsning och en kär lek...
2011-06-01
  > Nästa text
< Föregående

Filosofen2
Filosofen2