står tryckt mot väggen
för att inte falla

du tar andan ur mej
med dina ord

tar mej för hjärtat
håller orden så kär

mina läppar ler
men hjärtat gråter

mina ben ger vika
min rygg såras

du är så långt borta

orden ekar i mitt huvud
i många dagar blöder såren

de gråter liksom jag