Du smakar alkohol
och jag blir berusad
av spritsmaken från dina läppar tror jag
men egentligen av fjärilar
och du är som ett champangerus
och du fyller mig med dig


Och jag vill så gärna behålla dig
Du är den som är värd att kämpa för
det är dig ljuset föds inuti
men jag är rädd att jag skrämmer dig
att jag håller din hand för hårt
(stanna, stanna, stanna)

Det ekar inte längre mellan mina lakan
det bor sagor under mina kuddar
och du fyller ut skårorna i min hud
för du vet precis vad jag behöver
sjunger sånger ingen annan kunnat texterna till
och jag nynnar om att det alltid ska vara så här

Och fastän jag försöker
försöker så hårt
att hålla tankarna på rätt spår
så får jag en knytnäve i magen emellanåt
låtsar att jag inte kippar efter luft
så rädd för att falla ensam

Denna gång är det rätt
det gör inte ont, det är bara.. perfekt
Och jag är så rädd
att du när som
vänder om
för att aldrig se på mig igen

Men denna gång
ska det inte handla om
krossade hjärtan och skärvor
nu handlar det om att byta
nycklar och låta någon flytta in inuti
Det handlar om att stå still
tillsammans samtidigt som man rör sig
framåt och att låta sig berusas
i ett beroende som inte är destruktivt



Jag tänker behålla dig
PUNKT.