Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
det brinner


På hal is


Jag ville vara med dig på riktigt
Ville att du skulle ge av dig och jag av mig
Så jag försökte och när jag bestämde mig för
att öppna något inom mig, där ingen tidigare varit
då leker jag med elden,
för där är begäret som inte går att släcka
likt en drog som sipprar ut från hjärtat in i mina vener
och förgiftar hela mig med en längtan efter dig
Det brinner inom mig och jag är ute på hal is

Det är som att chansa
att äntligen våga
Nu gör jag det
tar ett steg ut på isen
i hopp om att den skall hålla

En fot och halvvägs ute
det håller, det håller
Andra foten,
om jag inte tittar ner så håller det
Det knastrar till
och på en tiondels sekund
går allt sönder
Isen och hjärtat
Och
hoppet
Och man faller igenom
Sjunker, tappar andan

Under ytan
Är det tyst
Elden inom mig är släckt
Giftet i mina vener tunnas ut
Ingenting känns
och det ekar inuti
allt domnar bort
och jag inser
Att jag inte vill bli räddad

Låter kylan omsluta mig
För det känns på något sätt varmt tillslut
när frusenheten tagit över
och inuti mig
finns det inte plats för mer sorg
så jag låter hjärtat
slå sitt sista slag
på livets trumma


och






.......




Fri vers (Fri form) av Alexandoria
Läst 249 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-04-05 13:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alexandoria
Alexandoria