Ett år sedan nu
sedan jag slog mig själv i bitar
och du hjälpte till med din hammare

Julafton och nyår
ger mig panikångest
orörlig och ensam
sjuk och förstörd

Rädslan för att historien ska upprepa sig
är så oerhört stark
och jag vill bara snabbspola förbi

2014 har varit ett år som tagit sönder
så många delar
det har varit ett år där jag fått byta ut
och hitta nya vägar för att må bättre

jag gör om det som gjordes fel med dig,
med någon annan, som tycker om mig
oavsett om jag är svag eller stark
och jag är livrädd för att hamna i samma mörker igen

när jag låg på marken, orörlig
slipade du kniven och skar djupare
sedan gick du utan att se dig om
och jag tog mina sista krafter
för att bättra på sminket, försöka vara perfekt
försöka vara oförstörbar i allt som var förstört
ifall du skulle komma tillbaka
(visst är det sorgligt hur man kan förlora sig själv så fullständigt)

och jag hatar dig för att du lät mig vänta
när du gått för längesedan

för du var inte värd
den andra chans du fick
den där decemberkvällen när snön föll 2013
du var inte värd att kämpa för
inte värd att vänta på


för jag har insett,
Han, har fått mig att se
att i äkta kärlek
finns ingen kamp
ingen oro eller väntan
för den finns där oavsett
och den är trygg och lugn

Han är den första som får mig
att känna att jag är värd att älska
precis så som jag är

Jag tittar inte längre efter dig & henne
i folksamlingar, på gator och torg
För jag reste mig, utan dig
jag reste mig tillslut
och det gör mig till segraren

Jag vann kampen mot ångesten
mot otillräckligheten
Jag vann kärleken i mig själv
och i honom.

Och jag är fanimej värd det!