Med händerna lätt knutna
runt den mångfärgade halsduken

lägger hon sina ord mjukt mot ytan
av den stickade ljusgröna koftan

orden trillar runt
och ner mot den prickiga kjolen
åker sedan kana ner
för de svartblanka strumpeklädsbeklädda benen

studsar mot svarta kängor
och ner mot
marken

där de ligger redo
för att

plockas upp av någon förbipasserande

en dag som idag

är aldrig som

igår