Albrekt Hans-Tribent Thukkt,
så hette han, stormarskalk av främre Blygdonia

en herre på täppan med sabel dragen i hand även vid
djupaste sömn och stövlarna på såklart vid det hetaste
bad med baderska, tvålerska och torkerska från hovet
på berget där bara åskans blixtar annars hade fri lejd

Han var en frossare av mått, eller inte, för några mått
hade aldrig fastställts att mäta denne renegats grova
övermått av förvisso ofantligt perverterade dekadens

så till frukost krävde han som vid varje soluppgång en
oskuld att på vilken leva ut sin omättliga hunger på vild
fellatio, en tradition med anor
- Men så kom det sig att han en ovanligt skir gryning
fann sin oväntade like av det täcka könet vid frukost

en vars uppenbarelse för det första fick denna luttrade
mumsare att först förlora alla begrepp, sen tappa hakan
och därpå fullkomligt dregla ner sin favoritkåpa,
Varpå denna i grunden till synes ännu oförstörda skönhet
helt spontant girade in mellan ljus och karaffer med blott
en näsduk att skyla sin täta mystik

och såvida pass gjorde hon just det att skinkan där hann
härskna och tulpaner krypa ner i hemligheten av sina
lökar innan hon vigt skrevade med härligehten åt fel håll

och med munnen full till gomseglet av svullet ollon sög
hon så håren på spindlarna i källarn styvnade som till is



Maken till frukost skulle aldrig skådas igen