Ingen känner sin egen styrka
förrens livet vill det så
när inga andra vägar finns
än den du måste gå

När ingen finns att bära dig
när din styrka i sig själv får bära
när man törstar efter hand att låna
men ingen finns att famna nära

då andetagen flämtande tas
och gråten för längesedan grytt
vet då att du själv kan dig bära
att i dig själv till dig själv du tytt

Och sedan när allt är övermäktigt
du andra ser bredvid dig gå
och alla röster som sjunger med din ljuder mäktigt
och ni himlen tillsammans kan nå

Men först, innan det, du måste våga
ingen kan nå din himmel som du
och det är många som tänder ljusen som låga
så vill och gör det nu!