och det tänds.
och det släcks.
sedan tänds det och släcks igen.
alltid tillräckligt långt mellan vändingarna för att man ska hinna tvivla.
sedan tänds det igen, hoppet.

och du rör mig.
jag kan inte andas längre.
du berör mig även när du inte rör mig.
och jag kan inte se klart mer.
du tänder mig igen.
med lågan i dina ögon som inte ens kvävs när du blundar.

kanske är hela du en låga.
och du har satt eld på allt som är jag.
och jag har liksom blivit din fast anonymt.
sitter här och brinner hela tiden.
kom och släck mig.