När skalden var rätt liten
ur radion kom din röst så glad
och genast blev jag biten -
den lände mig till tröst i bad


Och sedan genom åren
du följt mig genom dag och natt
igenom törnesnåren
du lockade till klagoskratt


Men mycket fick du tåla
från kritiker som ej förstod
att sig i stoftet åla
för komiker i glädjemood


De fatta’ inte vitsen
med flugighetens främjande
Så tråkig var den sitsen
publiken var dock sämjande


Men tråkigheten miste
sin svans och du gick segrande
Knäppupp:er blev vårt viste
humöret blev då stegrande


Ej någon nu kan fatta
hur flugighet och galna skratt
betraktades som natta –
det var ju härligt glam och fnatt


Musiken höll du glatt igång
det svängde skönt som attan
när tvål och flingor fick sin sång
och ännu snurrar plattan...


Om kapten Stursk och Abba-stuk
om havets fiskebrist
om Nidälvs-lort som gör en sjuk
när Underbart blir mist


Du gjorde Sverige roligt
det skrattades i slott, barack
Det var så helt otroligt -
ånyo mottag skaldens tack!