lättar ankar från mina drömmars ändå rätt grunda
hamnbassäng för att styra ut där solen brukar gå
ner och fruktlösa planer ändå bara stöter på grund


Styr med kaptenskepsen vänd bak och fram, ensam
ut mot okända vatten farliga nog att utmana allting

för tryggheten lämnar jag gärna,
allt den givit har varit förgiftat av svek



Inte ens kölvattnet lämnar vi som spår