Detta hände sig på 70-talet i en mysig lya på Lilla Essingen. Min älskling stod vid gasspisen i mitt lilla prydliga kök. Middagen som väntade oss var en väldoftande korvgryta. Dock var min själs älskade mycket expressiv vad han än tog sig för och det bar sig inte bättre än att en korvbit slank ur kastrullen och hamnade under gaslågorna.

Jag som stod bredvid - som handräckning eller möjligen bara påhejare - fick syn på något som låg nära spisen och fiskade blixtsnabbt upp rymlingen, sägande: ”Då kan det vara bra att ha en sax!”

Vi tittade häpet på varandra och brast i skratt. Sedan sade han: ”Där gick handlingen långt före tanken!”

Förvisso. Min utsaga tog också bråkdelen längre tid än uppfiskandet.