Ett stort oändligt hav
stenar längs horisonten, en livets stig
visst måste man stanna till
ibland, för att inte ramla i vattnet

likafullt behöver man simma

för att begrunda
ur ett annat perspektiv

Stannar man kvar för länge
finns risken att kvävas av rädsla

vår tids gissel

inför varje steg mot det okända
likafullt behöver man andas
för att se klart

Ser man var man sätter sina fötter
inga oförutsägbara händelser
som formar en, till människa

en balanserad tillvaro
vem har det?

Ibland vill man bara dansa
för tillåta sig känna glädje
även om stenen man just står på
inte är stabilt nog för rörelse

för att njuta av promenaden ut

©