Som ett solsken sken hon upp då hon fick syn på sin goda vän sedan en lång tid tillbaka.



Clara gick fram till Stina och hälsade med ett glatt hej!



Varpå Stina svara tillbaka med ett lika glatt om inte gladare hej samtidigt som hon drog Clara intill sig och kramade om henne hårt.



De två tjejerna fortsatte sedan sin långa promenad i solskenet fram till en öde stig där de fortsatte sin vandring med fåglarna kvittrandes uppe i skyn



Skyn var riktigt Blå denna morgon.







Clara samt Stina var de bästa vänner, kunde berätta för varandra precis allt de känner.



De stod varandra väldigt nära varför de varje dag spände sig av rädsla för att någon de en vacker dag från varandra sära vilket för de var den största mardröm de visste.



Varför de såg till att verkligen ta vara på minsta lilla tid tillsammans då de fick möjligheter att genom delta i aktiviteter stärka sin goda vänskap ytterligare.



De Aktiviteter de utförde denna dag bestod av inget mindre än keramik som de båda tyckte om .



Det var nämligen så de älskade att jobba och skapa med lera då de även fick möjligheten lära känna flera.



De skapade alla möjliga figurer under sin keramik pass samtidigt som de skakade tass med de övriga deltagarna.







Sedan fortsatte de att skapa pratade lite såg på varandra och fortsatte skapa.



När de kände att de skapat färdigt tog de en längre fika paus i hopp om att få lite fler idéer till nya konstellationer.



När passet sedan tog slut reste de sig upp plockade ihop sina skapelser.



Sparade de till nästa gång.