Med brutna drömmar är det så
Bara de oseriösa vissnar till grå
Bakbundna händer är inget bekymmer
Stolthet ensam en klar spegelbild skymmer
Leva är mer än vara vid liv
Hoppas mer än att ta ett kliv

Vid varje kant passerar tid
Där något slutar tar en ny början vid
Alla drömmar står inför samma val
Prioriteringsfrågan tillhör sorgens och lyckans kval
Ekvationen inte alltid lätt att förstå
Varje dröm äger ett pris att försöka nå

Drömmar kräver mod annars vissnar de bort
Bara bittra hjältar bedrar sin egen sort
Såren som står skrivna i ögats djup
Leder antingen till visdom eller till avgrundens stup
Drömmar kan inte byggas på sand
Endast av den brutnes sargade hand