jag är omgiven av missljud
bullerföroreningar
som dränker den spegelblanka faunan

det växande gapet
som tar oss ut på ett öppet hav

vanvett i dricksvattnet
och besättningsmännen som gastar
piskrapp, svordomar, klockringning och alla de andra
odjuren

så en morgon inifrån dimman hör jag
lockropet från den gudsförgäta klippan

sången om ensamhet
till vilken jag sakta tynar bort

Unappealing Music

I'm surrounded by discord
noise pollution
that drowns the glassy fauna

The growing gap
takes us out on the high seas

Mania in drinking water
and the crewmen like ghouls
lashes , profanity , bell-ringing , and all the other
beasts

Then one morning
from inside the fog
I hear the enchanting cry from a far remote cliff

The song of loneliness
to which I slowly fade away