Så låt mig lägga pussel, skalden säger
och fundrar redan vart den tagit vägen
den vattnets bit som kanske blev förlägen
ty handens mjuka kel som fjädern väger

och kvarnen ej sin forna storhet äger
för hjulet något haltar, som en sägen
en eker som så troget varit trägen
försvann med sommarns allra sista häger

Men stopp ett tag! Vart leder detta småtugg?
och varför ska förnedras en sonett
som bara sina jamber stramt vill visa?

Så bäng du är! Man lyder Musans sjå-ugh
med egen tes - hommagen blir honnett
när rytmen dansar kan den allt bevisa