De nakna timmar, då
räkningen görs upp
slår
jordens tunga hjärta
slår
med avslitna rötter
för alla de små
barnen
i bruset av trafiken
och i orden
i en tunnel
känner de sina ärr och brister
och saknaden
av mor

några blir hatiska och våldsamma
andra börjar hallucinera

o, horisonter
och
himmelsvide!

under klocktid går barnen runt
de stirrar på hård mark
och söker efter främlingars fickor och väskor

men när månen vaknar och varuhusen släcker ned
och alla portar stängs
fram träder jorden åter med sina stora, mörka skogar

de skygga, vilda djuren
kanske inte längre existerar
men de som finns kan aldrig glömma
sina långa, djupa rötter.