Mitt på torget, smittar en tiggerska mig, med sitt leende!
Inom oss människor tycks det finnas glädje, som spirar
mot alla odds.

En stund, när förtvivlad rädsla viker
från en man, som mist ett av de papper han efterfrågas på
skådar jag en bredd och ett djup
som går bortom alla ord.


Erikshjälpen och kyrkorna öppnar rum för vila och bad.
Det finns många som hjälper på olika sätt och i olika grad.
En kvinna, jag känner, delar ut kläder och mat, varje dag.


En annan väninna, var glad att få öppna sitt hem
för ett ensamkommande flyktingbarn
men möttes, liksom flyktingen utan fullständiga papper
av stum byråkrati.

Kvinnan ifråga är flerbarnsmor, mormor, väverska och massör
men hennes ansökan om att få ge av sin plats, sin värme och tid, avslogs
på grund av hennes brist på tv och vardagsrum!

Hos henne finns sagor och tacksamhet över livet, värme till en frysande själ.
Hon kan ge äkthet, ge hopp och jag tror att det, liksom poesi, kan förlösa en kraft
till mer än att bara överleva!

Min käraste vän, varje dag, ser vi nya gränser stängas och
många andra moment 22 - men vi skyller inte på andra -
vi samlar små smulor av glädje, idéer, stjärnstoft och medkänsla
att fylla vår skäppa till brädden med näring!