jag sitter här
i den här kalla stan
kanske inte precis
såsom du lämnade mig

kanske en ryggrad vekare
kanske en hudnyans blekare
kanske med fler tankar
sönderslagna mot bröstet

jag sitter här
i det här andrahandslivet jag lever
drömmandes
om vägar som visar sig till slut
om poesi
som bara kunde rinna från mina händer

och du
du dansar ihåligt kvar på samma ställen
du dricker dina öl du egentligen föraktar
du lever säkert
utan de skavsår jag gav


som thåström
önskade jag
att jag kunde svära vackert
men jag klarar inte ens av den första ljusa majnatten
jag tänker bara svart

jag sitter här
i den här kalla miljonstan
med annalkande vinter i bröstet

studenterna sjunger sina jävla sånger
du dansar ihåligt kvar på samma enkelriktade klubbar


och som thåström

önskade jag bara att jag kunde svära vackert