Vi står inför människor som vi står nära
som försvinner
redan innan de dör

tankarna om förgängelse
tränger nästan undan all ny prunkande tillblivelse

i värmen, i eftermiddag, bytte jag bort en ambition
att läsa om de senaste rönen
om demens och alzheimer

mot en liter röda, doftande jordgubbar
som jag, i farten, på vägen, tog grabbnävar av
från påsen, som jag hängt, på cykelstyret

dans och fingercymbaler
och en rytm på trumma
hade jag planerat mellan 4-5
men då satte jag mig tungt ned, på en filt, i skuggan

solen tar udden av min energi
men ändå orkar tankarna gå rundgång
om hjälplöshet och inkontinens
och minnets sönderfall

jag dricker vatten
och letar fram min vackra, trasiga klänning
och snart lappar jag på min mjuka, tunna, sköra klänning
och märker en långsamt växande känsla av djup förnöjelse

en del av min värld håller på att gå under
och jag är en del av förfallet
en kropp på sextiosex år
som vet vad saknad är

ändå fortsätter jag att lappa
dikta
och dansa
och klä mig i tunn bomull.