Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Solstrale… Kåserar över det konstnärliga jaget, och samhället som lider förlust av en nykter syn på KONSTNÄRSJAGET


KONSTNÄRSJAGET I MITT JAG

alla tyckare vart fick de luft ifrån ??? hon har starka känslor med en naturlig broms som slår till automatiskt ... knappast något förbises dock i den debatt jag för med mig själv om vad jag ska strunta i ... mest struntar jag i att skapa och prioriterar att städa och hålla god ordning på mitt hem ... för hur ska mitt ordningssamma jag kunna koppla av och ge sig hän om det är rörigt runt omkring ... bohemen flyttade aldrig in i mig och jag har försökt att uppfinna henne ... vi mitt jag och jaget har en livlig diskussion om hur vida det är rimligt att låtsas vara konstnär eller om man hellre låtsas vara "normal" ... 

 

de kom till mig de andra jagen som susade förbi där ute och som kom och knackade på ... de sa så konstiga saker om mig till mig att jag inte kände igen mig alls ... tur att jaget inte identifierade sig som "låtsas konstnär" eller "låtsas musiker" eller "låtsas poet" jaget visste bättre ... KONSTNÄRSJAGET bara var sig själv även om jag flyttade möbler, saker, diskade, tvättade, lagade mat och var allmänt andra till lags ... sipprade ändå KONSTNÄRSJAGET ut mellan varven och målade ett drag, spelade ett tag eller skrev en rad...

 

för att kunna lösa livspusslet dresserade KONSTNÄRSJAGET mitt jag för att det skulle orka ta sig sitt uttryck ... de gamla cementerade bilderna jag läste om förvirrade, tokiga och galna konstnärers jag kunde jag inte fastnagla i min tjocka hud ... inte heller kunde jag skönja en en rispa på mitt skinn på näsan efter att ha sett SVT forums debatt om konsten inom psykiatrin ... igenkänningen var totalt noll med beskrivningen att psykisk sjukdom var en förutsättning för framgång som konstnär om än efter sin död ... istället skrattade jag högt åt tyckarna som satt på sina höga hästar ...

 

KONSTNÄRSJAGET  gjorde inget uppror och inte heller ställde det till det för mig eller mina medsystrar och bröder ... konstnärsföreningarna var fyllda av alldeles vanliga "normala" människor som utövade konst i olika former ... de var organiserade och hade väldigt bra koll på det mesta så vad var det för debatt som fördes i media ??? jag satt där helt förstummad över hur SVT och andra media som borde främja kulturen gav en ensidig bild av den ... min hjärna blev som de ord som nådde mig alldeles slapp ignorant förvirrad och ogrundad ... man säger ju att man blir som man umgås ... men tusan jag umgicks ju inte någonsin med SVT chefen, medie gurus eller tyckare ... jag umgicks med enkla konstnärssjälar som strävade efter inre ro genom konstens uttryck ...

 

vem som helst är det inte som uttalar sig här och nu ... har mött 400st visdiktare på de öppnascenerna och 300st sk gatupoeter på de öppna scenerna förutom att jag arrangerat över 200st musik och poesi träffar, lunchpoesi och visaftnar ... blev det mycket nu ??? KONSTNÄRSJAGET fanns där som ett bevis hos alla dem, som lever helt vanliga liv ... många arbetade med vård, en del var banktjänstemän men tyvärr var och är många av dem arbetssökande och eller bostadssökande ... de stannade inom mig en ödmjuk hållning den som jag från början fötts med den om att vi alla är födda ska leva och sedan dö ...

 

KONSTNÄRSJAGET stannade inte på trappan och satt där sysslolös det sökte över allt efter tillhörighet och solidaritet ... medsystrar och bröder fanns över allt och det samförstånd vi alla sökte gav vi varandra lystmätet utav ... så vad var då poängen med att pröva oss för psykisk sjukdom i media och basunera ut att konstnärsskap går hand i hand med psykisk sjukdom??? den som lever ett "normalt" liv liksom alla oss som tyglar KONSTNÄRSJAGET förstår att denna bild som målas upp är skitsnack!!! SVT och kulturpolitiken har en dold agenda måndjö adjö godbye till tyckarens filosofi att endast deras ord är vetenskap ... fy skäms på er ni borde veta bättre!!!

 




Övriga genrer (Kåseri) av Solstrale VIP
Läst 238 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-09-23 11:29



Bookmark and Share


    Dan Myrbeck
Det gäller att försöka få livspusslet att rymma ens olika jag och andra pusselbitar så gott det går, men det är självklart inte det lättaste.

Fördelen med att ha ett "vanligt" liv är att man lättare förstår icke-konstnärer och dessutom får inspiration från detta liv.

Om man är konstnär, så bör man fundera igenom om man vill få inspiration enbart från sitt inre eller även från
yttre källor, t ex från kontakt med andra, nyheter, etc.
2016-09-23

  Öknens Ros VIP
så för att bli en stor konstnär/poet krävs att man är psykiskt sjuk? sånt struntprat!!:/
2016-09-23

    ej medlem längre
spännande intressant ovanlig text som jag redan läst flera gånger, det tycker jag fler borde göra!
2016-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP