Så kom till mitt tunga hus

Så kom till mitt tunga hus!

Natt, du
luta mig tillbaka.

Med regn dröp natten in
i min sömn
vartenda tvivel på mänskligheten
varje öppet sår slöt hon till med stjärnljus.

Under
skälvande ögonlock
började hoppets bilder
vandra
- vilda, otämjda
härliga!

Fri vers (Fri form) av Blomma-Stjärna
Läst 283 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2017-02-26 23:23

Skriv ut
Spara som PDF

lila fjäderblomman Du tänder hoppets ljus med dina ord. 2017-03-05

Lars Hedlin Bra skrivit 2017-03-05

Karina"Kia" Likt mardrömmar som tyglas! Snyggt vaket skrivet! 2017-03-03

Janina Kaminska Lysande magiska ord. 2017-03-01

Michaela Dutius Blir glad men anar en slags dysterhet bakom hoppet som du beskriver så otroligt fint. Berörd!! 2017-03-01

Dan Myrbeck Vacker o fin text! 2017-02-28

Anya Härliga bilder av hoppet....otämjda...vilda. Blir glad av dina ord. 2017-02-28

Lena Söderkvist Ett stycke hyperkoncentration, som skapas av sig själv för att man skall kunna vandra in i sömntillstånd. Här fungerar mörkret som trygghet, det blir som att ha ett vänligt vakande öga över sig. Har jag tolkat rätt? 2017-02-28

ej medlem längre Innerligt och vackert fångar du hoppets känsla. 2017-02-27

Salvation Pepper Hoppfull förvandling. 2017-02-27

Marita Ohlquist Fin text om nattens (sömnens) läkande kraft! 2017-02-27

Elisabeth Nilsson Finstämd poesi, om nattens läkningsprocess och hoppets återkomst i stjärnljus. 2017-02-27

ULJO En behaglig text 2017-02-27

Feminaz Underbar text om livets läkningsförmga! 2017-02-27

ej medlem längre Bra 2017-02-27

genni Dessa ord ger mig ett lugn, harmoni. Fint! 2017-02-26