snubblande kroppen ter sig

minnena är som fåglarna ...

de bygger reden i hjärnan

minnesägg ruvas med kärlek

kläcker aha-upplevelser till liv

högersidan förvånans när den möter

vänstersidan som känns så främmande

tiden faller i små fragment som flyger iväg

fångas upp av tummande på mobiltelefonen

jag svarar "pappa!" och glädje bryter ut inom

kroppsuppfattning tid och rumsuppfattning borta

miraklet att pappa ringer mig nu som aldrig innan 

tillfrisknandet påminner om nya värden i livet

möts i andakt och försiktigt trevar vi oss fram i tiden

det känns så fantastiskt pappa att livet står oss bi

du har börjat skriva berättar du för mig ...

pappa jag älskar dig!