Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


En berättelse om hur grymma människor i grupp kan vara när avundsjuka svartsjuka och paranoia slår till... Handlar inte om mig själv men dock finns vissa egna erfarenheter, annars kan man ju inte skriva så...


MOBBENS AVUNDETS SVARTSJUKANS PARANOIANS SLAVAR

 

den tillåter ingen 

att vara god och bra

 

ibland nås jag av hat

tvingas utstå massa rat

de lägger gift på mitt fat

inte för att jag är flat

utan för jag kan prat

 

mitt hår böljar kring mig

ansiktet ler emot alla och dig

se då trycker hon upp en pastej

eller påstår jag har fel om en grej

förminskar att jag är en snäll tjej

 

han vill bara ha mig för sig själv

några far efter mig som en fors eller älv

förfölj stalkad jagad bedragen våldtagen

hånad psykad förskjuten jag får ont i magen 

om jag klagar eller anmäler har de redan bestämt

att allt jag kommer med är lögn eller ett rent skämt

om jag berättar i förtroende till en vän

nästa dag känner hon mig inte igen

 

om jag pratar för att jag blivit nervös

eller tar för mig för att jag har behov

då kallar de mig vilddjur med klös

påstår jag bara vill höra min egen röst

och att jag är en bov

 

får jag lov får jag lov

att hålla litet hov

 

jag dansar ensam med sorg i hjärta

för ingen vill bry sig om någon annans smärta

petar bort mig som en osmaklig ärta

 

har jag en dag då jag ler och är glad

då påstår de att det där inte är jag

har jag skrattet och skämtet nära

då säger de jag ska sluta med sånt dära

har jag beklagat mig om min situation

säger de bara du det finns en miljon

ursäkter att inte ha med mig ut på fest

de säger jag bara tror att jag är bäst 

 

den här attityden som människor har

den har jag mött ofta i livets dar

det är som om inget jag gör eller är

rår på deras problem eller besvär

de tycker jag förtjänar allt det där

så när jag söker tröst

säger de att de är trötta på att höra min röst

väninnorna pratar hellre om mig skit

de vill därför inte att jag ska komma dit

 

jag stannar hemma och har min egen fest

för jag kan klara mig själv och vet vad som är bäst

men så fick jag stans bästa kille

vet ni vad de sa gjorde och ville?

de sa jag inte förtjänade han

att jag borde ha en våldsam man

att de såg ned på honom som valt en nolla

tror inte de själv sig i spegeln har kollat

 

efter en tid kom det hot

visade sig från grannen mitt emot

ingen blev fälld inte ens en bot

alla var i staden oss emot

först mördade de min make

och hunden stackars krake

de tog ifrån mig mitt hem

sa jag skulle passa mig för dem

därför ångrar jag att jag föddes

deras gärningar av rätten stöddes

 

jag ligger bredvid min make i graven nu

men det kunde lika gärna varit du

för vet ni vad allt började med

jo att jag hade kepsen på sned

för inget annat med mig var det fel

därför blev de avundsjuka för egen del

vill inte säga att någon är ful

men vad de gjorde är inte vidare kul

såndana som dem borde inte få finnas

var på din vakt vem som helst kan skinnas

både på livet eller äran

ingen bryr sig eller visar ens förfäran

 

förtryck sitter i attityder

som har undersåtar som lyder

om du tycker denna berättelse var förfärlig

då måste du lära dig att vara ärlig

du ska alltid förhindra att någon far illa

för det kan hela livet för den utsatte spilla

var stark och visa din välvilja 

 




Fri vers (Spoken word/Slam) av Solstrale VIP
Läst 273 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2018-02-01 13:42



Bookmark and Share


  objekt3
http://nogsamt.blogspot.se/2015/02/mucka-inte-med-mitt-undermedvetna.html

2018-02-01

  Fulbergarn
hm, kan man kalla denna text för drapa?

saknar ord

2018-02-01

  Marita Ohlquist VIP
Stark och tänkvärd text som belyser mångas bistra verklighet.

Medmänsklighet, kärlek, värme och gemenskap är varianter av Allemansrätten!!
2018-02-01

  Solstrale VIP
Ja på sätt och vis - det börjar i folksjälen likna packis... Kanske ibland undringar finns om Sverige gått och fått hybris...
2018-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP