det finns ett litet land här

som aldrig blir betraktat

ur det sköna det rymmer

det finns ett land här

som alltid blir betraktat

ur det hemska som skymmer

det har torkat ut en skog

bergen har blivit till sand 

och åkern bär på bördor av sten

men... ... ...

i detta land ska vi leva ...

vi ska växa och utvecklas

det finns ett litet land här

där jagas barnen mot avgrunden

där all moral och kärlek är nedbrunnen

inom oss har ett litet land krig

som brottas med vanmaktens förstar

som efter år av tomhet efter kärleken törstar

du glömde att hålla dörren öppen

så att någon kunde stiga in

eller så stängde du den med tunga lås

för att du aldrig skulle kunna nås

ett litet land är i brand

det skriker på hjälp

de ropar på befrielse

det manar till fred

nu sitter tankarna i möte

de flesta vill inget förändra

de flesta vill att de andra ska börja

någon annan måste ta första steget

det finns ett litet land

som leder kärlekens och fridens väg

ett litet land som vill alla andra väl

därför trampas det lätt ned

på en jord är det många länder

det är i få länder det händer

att kärlek leder det lilla landet inom

det är sällan ödmjukhet vi ser 

det lilla landet vill bara ha mer

segregation byggs inte av svaga

segregation byggs av rika och mäktiga

de rika och mäktiga har anpassningssvårigheter

denna grupp är de som smiter från notan

som inte vill betala skatt till samhällets bygge

segeregationen leds av de rika och mäktiga

för denna grupp är den mest segregerade

i det lilla landet gör ingen uppror

skillnaderna ökar i takt med friheten

skillnaderna sprids med ord om valfriheten

skillnaderna sprids när vi säger ordet lilla

för de få ganska så små har kallat sig stora då

vi kan inte skriva poesi om makten

vi kan inte skriva poesi om rikedomen 

vi poeter scensurerar vår egenmakt och rikedom

orden är vårt vapen men piporna är böjda

detta tvingar oss att rationalisera

så att orden inte skjuter tillbaks på vårt lilla land

då skulle poeten dö och världen gå under

fredsivrande prosa skjuter inga salvor av hat

kärlesfröjdande dikter skriver sig lycksaliga

ordkrigen kommer aldrig att vinna någonting

för det finns ett litet land inom oss poeter

där främjas och hyllas ordens egenställning

liksom individer får de alla en plats i det lilla

förstå detta du käre dyre poet

du fördelar din mening genom orden

ord som aldrig förtrycks

utan som evigt föds på nytt

för det finns ett litet land här

med handen mot mitt hjärta

där poesin föds på nytt

om och om igen

sedan begynnelsebokstaven

i ditt namn

mitt är liv