Denna text skrev sig själv efter att jag läst ett dokument på poetsajten. Först får ni läsa en kopia av dokumentet som Redaktionen skrivit på grund av de lagar som finns i vårt land. Jag har inga källhänvisningar avseende det inkopierade dokumentet. Efter det får ni läsa mina reaktioner och reflektioner efter att jag hade tagit del av budskapet från Redaktionen på poeter.se. Av uppenbara skäl kommer inte denna text att bildsättas eller ljudsättas. Om någon poet har en reflektion som poeten kanske inte vill offentliggöra får den personen mycket gärna skriva en privat kommentar till mig. Kram från Concordia.

Redaktionen på poeter.se har publicerat nedanstående påbud på sidan ”utvalda texter”. Påbuden tog undertecknad, för första gången, del av idag Tisdagen den 22:e Januari år 2019. (Jo, ni har ju märkt att klockan i den här holken går 27 minuter fortare än klockan i Ume. Vänligen läs inte så petnoga när det gäller tidsangivelser).

Redaktionen dikterar följande villkor för medlemmarna på denna sajt.

”Det är inte så lätt detta med vad man får och inte får publicera i olika sammanhang. Därför vill vi från redaktionen på poeter.se tydliggöra vad som gäller på poeter.se.

Text: Texterna som publiceras på poeter.se ska vara skapade/skrivna av samma person som publicerar dem. Dvs man får bara publicera egna texter på poeter.se.

Bild: Bilderna som publiceras på poeter.se ska vara skapade/fotograferade av samma person som publicerar dem. Får man inte ta bilder från nätet eller andra då även om man har tillstånd? Vi svarar nej på den frågan. Poeter.se är till för egenskapat material och inte för att länka eller referera till andras material så bilderna ska vara egna och inte nerladdade från nätet.

Ljud: Gällande ljud har vi samma regler som för text och bild. Ljudet ska vara egenskapat. Vi tillåter inte ljud även om den som laddar upp det har tillstånd att publicera någon annans ljud. Ljudet ska med andra ord vara egeninspelad musik eller tal och inte "låtar" nedladdade från nätet.

Citat: Citaträtt gäller förstås även på poeter.se vilket betyder att du får citera annan (kortfattat och inte en hel artikel) om du redovisar vem du citerat och var du funnit citatet. Men då poeter.se är en sida för egenskapat material vill vi gärna att även detta används så restriktivt som möjligt.

Är du osäker på vad du kan och inte kan publicera kontakta oss gärna på redaktionen och fråga. Det är bättre att inte publicera något om man är osäker på vem som egentligen är upphovsman till verket. Vi kommer börja att plocka bort sådant material som publiceras som kan ha en annan upphovsman än den som publicerat texten/bilden/ljudet.

Tack för att ni är medlemmar på poeter.se och vi ser fram mot nya fantastiska dikter och skapelser även framöver!

Soliga hälsningar

Redaktionen"

Hej alla fina poeter samt redaktionsmedlemmar,

Det är nickname, Concordia, som håller i pennan nu. Jag finns även dokumenterad i staten Sveriges rullar som nummer 601201-1026. Tack och lov, slipper jag bära en gul stjärna på mina ytterkläder. Samhället har utvecklats sedan år 1945.

Jag har med stor lust, glädje och kreativitet interagerat med en del av medlemmarna på denna sajt sedan 181230.

För en stund sedan hörde jag Redaktionens stämma för första gången (utvalda sidor, känner ej till författare, publiceringsdatum etc. då källhänvisning saknades i texten). Vet ej om Redaktionen godkänner mitt sätt att ge källhänvisningar, i denna min skrivelse. Jag brukar använda APA- manualen men finner den inte särskilt användbar här då jag inte har för avsikt att skriva en formalia.

Hej på er, Redaktionen, vem ni nu än är. Jag har inte funnit någon presentation av Redaktionsmedlemmarna på denna sajt.

Vilken trevlig sajt ni skapat, en artefakt skapad av era egna händer, förstår jag. Jag förmodar att text, bilder och ljud på sajten är egenhändigt komponerad av era kreativa samt talangfulla händer utan att ni i skapandet av sajten har interagerat med övrig omvärld.

Tack för att ni godtog mig som medlem. Detta betyder mycket för mig eftersom jag har tråkiga erfarenheter av exkludering.

När jag läste era påbud till medlemmarna satte jag kaffet i halsen. Hjäälp, nu ska Erica ställas inför räfst och rättarting igen! Fan, detta är ett återkommande tema som är lika traumatiserande för mig varenda gång jag åtalas.

När ordet SKA skriker åt mig drar jag öronen åt mig. SKA existerar inte i min värld. Däremot VILL jag väldigt mycket.

Ok, jag höjer mina händer och erkänner följande. Jag har gjort allt tokigt och fel från början till slut. Jag satte mig ner och diktade istället för att lusläsa alla sidor på sajten och därför bör jag kanske åtalas/bli blockerad.

1. Alla, märk väl, nota bene, ALLA (ja, nu skriker jag tillbaka – just nu snackar vi sjakalspråk) bilder som jag lagt ut här är INTE en artefakt skapad av mina händer.

Undertecknad äger ingen sån där självutlösande grej (läs nu inte fel) som folk har när de tar selfies och groupies, eller vad fan de nu håller på med. Jag har aldrig tagit en selfie i hela mitt liv. Däremot har jag umgåtts med vänner som ibland har fotograferat mitt anlete. Vad är en profilbild, förresten? Ja, jag kan ju plåta av en rulle toapapper och ha som profilbild. En artefakt skapad av mina händer som kanske mer visar vem jag är än ett foto på min nuna. Ni har en poäng där, kära Redaktörer. Dessutom så kan jag sova gott på natten för skitpappret fotade jag ju själv utan assistans från nära och kära. Vi lever ju i en ”do it yourself-värld” och bör kanske lära oss av med att sträcka ut en hand och ta emot hjälp från vår nästa.

Min profilbild är tagen av en kvinnlig fotograf i Wroclaw, Polen, på hösten, år 1978. Tyvärr kommer jag inte ihåg hennes namn.

En av bilderna är tagen av nickname KattenKin. Tyvärr känner jag inte till hennes medlemsnummer. Då jag inte brukar offentliggöra saker och ting om andra människor, utan deras samtycke, vill jag inte, utan att tillfråga henne, uppge hennes personnummer, namn eller adressuppgifter.

Flera av bilderna är tagna av min dotter Emmy Glans, även känd som sthlms_DIKTatorn.

Både KattenKin och Emmy har gett sitt samtycke till publicering av deras fotografier här på sajten.

Jag har inte varit tydlig vid publiceringstillfället, alla gånger, kring vem upphovskvinnan är. Jag har inte heller nämnt att Emmy Glans, som arbetar som copywriter i Sthlm, har copyright på alla sina bilder. Emmy är en generös person som gärna delar med sig till omvärlden (se insta) och hänger inte upp sig på att jag inte snackat i copyright-terminologi.

Övriga bilder på Concordia-sidan är inkopierade från webben/nätet. Dessa bilder får lov, enligt användningsrättigheterna, att kopieras och användas av privatpersoner. Jag är inte en privat person men jag är en privatperson (fniss, fniss – där fick jag till det). Undertecknad har inte angett att jag snott bilderna från nätet. Jag har inte heller angett vem som skapat bilderna eller när och var de publicerades för första gången. Jag skulle dö om detta var priset jag fick betala för att jag kände för att skriva en liten dikt.

2. I min presentation har jag snott ett citat, utan att ange detta, från poeten Robert Broberg, må hans själ vila i frid.

https://www.lyricsbox.com/robert-broberg-galleri-lyrics-v2jjpkv.html

”Mitt galleri finns det inga galler i
Där é jag alldeles fri
Jag gör som jag vill drar ifrån och lägger till
i min fantasi
Inga lås
Inga grindar
Inga stängsel som hindrar nä nä nä nä nä nä nä nä nä

Mitt galleri finns det inga galler i
Där e' jag alldeles fri
Jag gör som jag vill drar ifrån och lägger till
i min fantasi

Inga stopp som stoppar opp
allt som kommer i omlopp
häruppe i min topp-knopp

Mitt galleri finns det inga galler i
där e' jag alldeles fri”

This song is from the album "Målarrock".

Detta citat snodde jag från Robban och skrev av utan citationstecken i min presentation. ”Mitt galleri finns det inga galler i - där e' jag alldeles fri” Då många människor i Sverige är Robban-fans och jag ser citatet som en ”allmängiltig mening” som stora delar av Sveriges befolkning troligtvis är bekant med, i alla fall de som är jämnåriga med mig, 58 år, eller äldre, valde jag att inte källhänvisa. Jag orkar inte ta reda på när ”Målarrock” hade releasedatum. Det skiter jag helt enkelt i. Förlåt, förlåt.

För övrigt så hade jag tänkt, med direkt uppsåt, ljudsätta mina texter med instrumentella slingor snodda från nätet.

Jag hade en vision, en dröm, en önskan om att Concordia-sidan skulle bli en ordrik upplevelse, med visuella och auditiva inslag som kunde förnöja läsaren av mina texter, som kanske kunde inspirera nån enstaka poet här på sajten. Jag trodde att jag var inkluderad. Att jag hade hittat min flock, mina udda fåglar, mina poetvänner.

Efter att ha satt kaffet i halsen idag, vid mitt första möte med redaktionen, inser jag att den pragmatiska aspekten av att publicera alster på denna sajt blir alldeles för komplex, tungrodd och svårarbetad för mig eftersom jag är lite lengräddad.

Min (ja, han är inte min men jag är en av hans patienter) psykiatriker sa att mina depressions- och ångestsymtom berodde på en arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Vad han nu menade med det? En slags utmattningsdepression, gissar jag eftersom att det ställs högre och högre krav på oss att anpassa oss efter chefer, redaktioner, auktoritära gestalter etc.

Jag har varit sjukskriven heltid sedan april 2011 och under denna tid har mina kognitiva förmågor fått sig en törn. Jag blir oerhört lätt stressad. Jag bryter ihop när, enligt min subjektiva upplevelse, det ställs för stora krav på mig.

Era påbud ger mig röda prickar, grava andningssvårigheter, oro och ångest.

Jag är fullt medveten om att detta inte egentligen är redaktionens påbud utan samhällets påbud. Redaktionen kanske också har mässlingen precis som jag.

Jag är van att tänka i tre nivåer, individ, grupp och samhälle. Jag vill inte att Redaktionen ska tro/känna att jag vrålskriker åt dem. Jag vrååååååååååålskriker åt vårt sjuka jävla samhälle. Jag är så in i h förbannad på många olika bisarra sjuka saker i samhället och därför eggar jag upp mig och vrålar en stund. När jag har fått vråla färdigt så brukar jag bli snäll och glad igen. Jag vill inte vara en elak människa som gör någon annan ledsen.

Varför kan vi inte bara få dikta, ladda upp bilder och ljud och skita i formalia? Det är ju därför vi är här. Jag tänkte inte lägga ut ett examensarbete efter APA-manualen här. Den resan har jag redan gjort under fem års tid av mitt liv.

Här vill jag bara få vara kreativ, ha kul och gärna fnissa lite ihop med andra poeter och redaktörer.

Vad blir det för konkreta konsekvenser för redaktionens medlemmar om jag inte genast deletar hela Concordia-sidan eftersom jag inte följt påbuden som samhället dikterat? Riskerar ni, Redaktionen, att åtalas för nåt brott enligt de svenska lagarna? Kan ni få dagsböter ålagda er?

Kan jag bli åtalad, få dagsböter etc? Det skiter jag fullständigt i, i så fall. Denna fråga behöver ni inte ens svara på.

Jag har förslag på ett förbättringsarbete avseende sajten. När en ny medlem registrerar sig borde ”Redaktionens påbud” automatiskt komma som ett välkomstmeddelande till den nya medlemmen som ännu inte diktat en rad på poeter.se.

Hade jag fått ett sånt välkomnande så hade jag vänt i dörren direkt men vi är alla olika djur i vår herres hage. Vissa gillar att komplicera till saker och ting. Vissa vill ha lagar, regler och förordningar för att lydigt kunna inrätta sig i ledet. Detta kan kanske jämföras med människor som livnär sig på att döda andra människor, tortera, våldta och förinta välfungerande samhällsstrukturer.

Jag har förstått att detta är en mycket seriös sajt med stora ambitioner men måste vi utplåna oss själva i strävan över att vara till lags?

Det bor en liten anarkist i mig som hoppar, skriker, larmar, väsnas och svär. Hon skriker NEEEJ och får tuppjucksrycket, just nu, i skrivande stund.

Ja, jag får väl fnula vidare på vad jag ska göra. Jag vill inte gå på impuls och deleta skiten jag diktat.

Jag vill först hitta en annan sajt där jag kan publicera utan tvångströja. Jag behöver några dagar för att kopiera mina alster och föra över texterna till en annan flock med udda fåglar. Jag vill bo i en holk som jag kan trivas i och må bra. Jag vill bo i en holk som är tillåtande och där det inte ställs så stora krav.

Om jag fortsätter att bo i en holk som styrs med lagar, förpliktelser och påbud, som ger mig röda prickar, kommer jag inte att kunna flyga svävande i frihet. Jag kommer således inte att kunna skriva en rad om formalia ska äta upp 75 % av min tid och diktandet ska stressas fram under den återstående tiden.

Mina första veckor i denna holk präglades av Strultekniktrollet som invaderade min vardag eftersom det inte är så lätt att fixa layouten efter att texten är färdigskriven. Nu går det lite bättre.

Anyway, kära redaktörer (är ni fler än en)?

Jag hoppas att ni vill ge mig svar på mina konkreta frågor som jag ställer till er i denna skrivelse.

Jag blir även glad om ni ger mig och övriga poeter en kortfattad reflektion över innehållet i mitt brev. Jag misstänker att det finns andra poeter och redaktörer, inte bara jag, som reagerat på påbuden. Jag såg att det fanns 81 inlägg avseende Redaktionens påbud. Då jag är en impulsstyrd varelse valde jag att istället för att läsa inläggen (ett dagsarbete – jag vill ju dikta) att adressera Redaktionen direkt. Ni är trots allt de högsta hönsen i hierarkin i denna holk.

Jag har skrivit till er tidigare men ni har inte svarat. Jag kommer därför att publicera denna text under övrigt för att undersöka om brevduvorna flyger bättre i textfunktionen än i Redaktionsfunktionen. PostNord har stora problem med sin verksamhet i Ume och jag gissar att redaktionen är väldigt liten på denna sajt. Ni kanske har 317 olästa mejl i inkorgen, vad vet jag?

Med vänlig hälsningar

Erica ”Concordia” Glans