"Stor bil"
säger Freja
"Tut-tut"

Vi går på lera
förbi en mångfald bilar
och kiosker, tapetserade
med falafelmenyer

En dam med två vov-vov-ar spatserar
Freja lutar sig framåt i sin vagn
som om hon blivit erbjuden
världens bästa skådespel

Hon kan själv gå upp för trappor
om jag håller henne under armarna
fort går fötterna i trappa efter trappa
ända fram till egna dörren

En kryddig god doft, slår emot oss
Pappa lagar lasagne med béchamelsås
Freja blir lyft så hon kan se grytorna på spisen
"Mat, mat, mmmm-mmmm, ajabaja, vamt-vamt"

Äntligen kommer mamma
som just gjort sista illustrationen
till en beställningsbok
men om det vet Freja inget

Freja vet bara att livet är bra
när mamma kelar med henne
och bär henne till matbordet
där alla är samlade!