Jag tror att jag är ett träd. En rönn närmare bestämt

Jag tror på hämnden, åtminstone tills jämvikten återställts

Jag tror att man måste göra sig av med all skit (tänker på det när jag sitter på toa) Av det jag tagit in måste en del ut. Till och med av det mest smakfulla blir det en del skit

Jag tror att man inte kan ljuga. Det går helt enkelt inte.

Jag tror att alla människor blir vackrare om de älskar sig själva och är snälla mot sig själva.

Jag tror att alla människor blir fulare om de föraktar sig själva.

Jag tror man blir lyckligare om man köper dyrt toapapper. Med dekor.

Jag tror man blir fattigare om man är sparsam.

Jag tror att alla föraktar sig själva. Mer eller mindre.

Jag tror att människans största uppgift är att älska sig själv, sin själ, sin kropp, eller åtminstone ta hand om sig på bästa sätt

Jag tror på månen. Att den alltid är full. (Hel låter bättre.)

Jag tror att människan också alltid är hel. Även om hon inte tycker det. (Månen kanske inte heller tycker det.)

Jag tror på solen. Att den är vår gud. Den ende sanna guden för oss på jorden. Allt dör om solen dör. Endast solen ger liv.

Jag tror på händer, fingrar, dina fingrar genom mitt nyklippta hår

Jag tror att det först och främst är tröst jag behöver

Jag vet att jag får tröst när du ser mig

Jag vill att just du ska se mig

Jag tror att om någon tar emot mig med glädje blir jag levande igen, skapande igen, född igen

Jag tror att jag är rädd för att bli sedd

Jag tror att rädsla styr världen mest

Jag vill tro att kärlek kan driva ut räddhågan

Jag tror att rädsla ibland är ett bra skydd, men oftast ett hinder

Jag tror att en mindre rädd människa blir mera älskande

Jag tror att en mera älskande människa blir mindre rädd

att vara sig själv

Jag tror att en mera älskande människa också blir mera rädd

att mista de man älskar för mycket