Det är slut, ja nu är det över.
Tiden tillsammans med dig är förbi.
Sitter här och spelar mina låtar åter igen.
Men denna gång är det inga sorgsna låtar,
det är låtar jag blir glad av och som ger mig styrka.

Ja, nu ska jag inte sörja. Nu ska jag börja leva.
Även om tårarna rinner ofta så vet jag att det är bra.
Det skulle aldrig fungerat i längden.
Nej vi var alldeles för olika.
Inget gemensamt.
Förutom några få vänner, men vad hjälper det?

Det blev 1 år, 6 månader och 2 veckor.
På ett ungefär.
Lång tid, men livet är längre.

Bearbetningen går framåt, ja inte bakåt i alla fall.
Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Vi gick igenom mycket.
Åkte en lång berg och dalbana.
Men nu har den stannat och det är dags att kliva ur.