Det finns ett hål i himlen

Nedanför slukar enslighetens nakna armar alla ekon
medan stjärnornas strålglans vemodigt viskar
om förlorade tider.

Likt tårögda blickar genom ett sprucket kaleidioskop
befinner sig förlorade drömmar i gränslandet.

Mellan åtrå för morgondagen
och den bitterljuva önskan
om att för evigt omslutas
av glömskans töcken.

Minnena av resans ouppnådda mål
har sedan länge bleknat
lämnat vidare sitt spektrum
att göda längtan efter det som aldrig blev.

Spegelbilden tecknar inte vad sinnet känner
ändock vet en vilsen själ när stigen är främmande.

Ingen kan skönja var de suttit
men vingarna känns ännu inombords.