Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En kufisk berättelse




Reserudel


Säg, känner du nån äkta reserudel
då vet du att han är en märklig prick
Hans kost är uteslutande en nudel
en jättelik ur vilken han får drick

Han älskar resor, ofta tar semester
men råkar ut för kosteliga ting
Monterad, gjord på underliga rester
som hålls ihop av skruvar - och nån tving

Förflyttar sig med stor mekanisk möda
ej sällan sätter krokben för sig själv
gör aldrig nåt på fem sekunder röda
men bor naturskönt vid en mindre älv

Har icke vett att detta estimera
han längtar jämt till annan plätt på jord
där han sig själv och andra kan genera...
Sån är han, reserudeln - tro mitt ord!

En gång han for till Jemen i oktober
men fastnade i säkerhetskontroll
hans nudelhorn av rödaste cinnober
förväxlades med fasligheters boll...

Vad ska en reserudel då väl göra
hur återfå sitt nödvändiga horn?
Men framgångsrikt han lyckades dem störa
i vakters ögon slängde ökenkorn

Sen hornet grep och stultade från platsen
för en gångs skull rätt stolt uti sitt sinn
fann sitt logi och hälsade godnatt sen
han halsat mjöd, rätt lik en bruten djinn...

Har många språk sig lärt på sina resor
ja, det vill säga många spridda ord
dem kombinerar, genomlever nesor
som ingen annan på vår arma jord

En annan gång till landet uti väster
han reste, stor kanjon han ville se
Han ramla' ner... Man satte hop hans rester
så galet att det mesta kom på sne'

I Japan absolut sig skulle lära
servera te på geishans nobla vis
Han trassla' in sig, vann ej någon ära
nej, endast hånflin - och ett rudispris...

Hur kom han till, vad är hans raison d'être?
Rubrik i TV alstrade hans själ
ty reserudelsmänniskan, o Maître
reservdel tappat - min akilleshäl...




Bunden vers (Rim) av Caprice! VIP
Läst 403 gånger
Publicerad 2006-11-15 20:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Caprice!
Caprice! VIP