Du sitter där om natten,
vaken på säng kanten dina lakan är fuktiga av svett och tårar
fönstret står öppet och släpper in en kall vind som smyger sig upp längst ryggraden och känns som rysningar i nacken...

Du upptäcker att du gråter

natten då kärleken känns som avlägsnast
och mörkret ger näring åt ensamheten och
du tittar längtansfullt på din stora stora dubbel säng

som i detta ögonblick av saknad ser ut som en jätte stor grav
där till och med maskarna gått hem o kyrkogården har släkt ner

du lägger dig ner igen och försöker att sova
du bryr dig inte om täcket och du ligger ihopkrupen på kanten av sängen

och det finns ingen som drar in dig, och håller om dig
du bara ligger där med tårar i ögonen
där du efter många om och men till sist på morgon timmarna
somnar in

där dina kinder fortfarande är fuktiga av gråt
men du drömmer och längtar
där du ligger ensam i fosterställning på kanten av en grav
och drömmer i dina tårars floder efter kärlek