Långsamt smalt våra blickar
samman

våra sinnen

Så nära var vi att jag kunde
ana färgen på din själ


Du såg mig så djupt i ögonen
att hela mitt väsen
föll i svindel

men kyssen du gav svalnade och förbyttes
i smaken av blod


Kylan i ditt kallhamrade stål penetrerade
min hud, borrade sig genom mina
tarmar och skar sig ut genom
ryggen

långsamt drog du svärdet ur mitt
döende kött, skrattande med
rösten full av hån...