Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

sorgeberg.


pojken och bergen.


det fanns en pojke
som svalde gråt
den blev till småsten
i hans lungor


det fanns en man
som slutade känna
som glömde bort
hur man gjorde



det finns stenar
i människors lungor
som gör luften till sorg
så svår att andas



det finns berg
ensamma hav


bortglömda sorgehav


av drunknad gråt


Fri vers av Tove Meyer
Läst 885 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-02-10 19:15



Bookmark and Share

  Johannes
Enkelt men ack så vasst det skär i hjärtat.
2007-02-11

    Panta rei
Vackert, insiktsfullt och enkelt! En text att bokmärka och komma tillbaka till!
2007-02-11

  Nina V A
Välavvägd och snyggt komponerad text med tungt känsloladdat budskap, gillar verkligen denna som fyller mig med ett känslohav.

Nog finns det pojkar som sväljer och män som slutat känna, berg och hav inuti oss alla.

Snyggt och väldigt bra!
2007-02-10

  Sanchez
känsloladdad dikt, mannens trauma känns, den tynger precis som ett berg tynger om den faller över en
2007-02-10

  jeremy
tung text, jag gillar ord som får en att känna.

särskilt
\"det finns stenar
i pojkars lungor
som gör luften
svår att andas\"

men helheten är strålande.
2007-02-10
  > Nästa text
< Föregående

Tove Meyer
Tove Meyer