Det finns egentligen bara en ständig strävan i livet; att hålla Skiten borta! Tvätta. När väl Nostradamus spådom blivit besannad dröjer det bara ett par dagar - så har skiten fullkomligt övermannat oss! Då återstår bara aboriginernas metod - att rulla sig i sand och låta flugsvärmar krypa in i alla våra håligheter för att äta upp alla föroreningar.

Dessvärre har dessa stammar beslutat att dö ut.
Tråkigt för oss.
Det betyder att våra chanser att överleva genast minskar.



När jag tvättar ur mina lägenheter efter att ha bott i dem under varierande tidsperioder, häller i Golden Products i avloppen för att lösa upp proppar, så förnimmer jag den där längtan...längtan efter en sorts helig ordning, en högre ordning, måttfulla skotskrutiga plädar framför stillsamma eftermiddagsbrasor efter rävjakten, engelsk landsbygd och gedigna gods...Där kan jag hitta mitt rätta jag. Speldosor ur mitt liv - askar som spelar när man öppnar dem eller levande speldosor; glasburar med pianister med publik... marionettdockor...



Plötsligt längtar jag efter Kalle Anka och hans lilla Ankeborg - ibland känns den världen så oändligt lockande i sin avskildhet som samtidigt hela tiden släpper in fantastiska vidder från andra håll.

Det ger en känsla av kontroll i denna den mest kaotiska av informationsvärldar!