Förblindad av lustens tillfredställelse
lindar hon runt sin hals begärets halsband
bedövad av sin längtan - smärtan
Snärjer hon lyckans smed

- smädelsen av kärlekens kraft

Bloddroppar rinner i häxans kilt
hårstrå från kärleksparets säng
Åkallar hon fyrtornets väktare
Älskogens Mästare fångas

i häxans cirkel med levande ljus

Hon kräver svar ifrån mästaren
- Varför inte jag?
Du har lovat mig den ultimata kärleken!

Mästaren skakar varsamt om henne
- Du fick gåvan från mig. . . Du behärskade
samlagets hemligheter men aldrig skulle jag
kunna ge dig kärlekens kraft aldrig skulle jag
kunna ge dig gåvan att älska ditt verkliga jag

Häxan, argsint svävar och försöker riva honom
för att få en droppe från hans blod, stjäla hans krafter.

Fyrtornets väktare bryter cirkeln
och lämnar häxan i elementens obarmhärtliga styrka
hon klyvs automatiskt till atomer.

- Som atomer ska de flöda omkring
och saknaden - sökandet ska bli deras livsmål; 

Hennes verkliga och falska jag delas isär
med våldsam kraft och repulsionen omvandlas
till rörelseenergi; när de verkigen möts 
ska de dras samman och integreras,
explodera, bindas samman i en magnetisk fussion. . .

Själens förgörelse och själens frigörelse