Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

7 Februari 1996

Hon kom åter för att bjuda upp till dans
vilt ragglar vi runt på dansgolvet
Mina blåa ögon betraktar henne noga
Jag undrar
dansar jag med en prinsessa eller hora?

Vi virvlar bort på en våg av heta känslor.
När hon ser på mig,
så börjar blodet att koka.
På morgonen vaknar jag upp bredvid henne
jag samlar min kläder
och går.

Det är då i själva hjärtat lögnen bor och svek
Hur kan jag därom tala vist, med mildhet?
Jag svär att jag då aldrig velat gör ont,
men var jag än ser nu
och vad jag än ber
så gör jag dig illa.
Natten står stilla,
men syndaren är vaken
och du är inte här.
Jag har sagt dig att jag dig älskar;
det är också sant
men jag kunde också ha sagt
att jag älskar en annan

I min ensamhet -
för ingen annan vet -
jag älskar ju båda
och plågas av det.
Utan ett straff och utan en skuld.
Bara ett jag minns -
att du inte finns.
Får jag komma till dig?
Jag vill kyssa din mun.




Fri vers av fallen
Läst 438 gånger
Publicerad 2007-04-18 00:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

fallen
fallen