jag sparkade ett hål i väggen
dagen hon försvann

och jag satt på terminalen i göteborg
med telefonen tryckt
mot örat
och grät
över vad hon gjort

över mitt liv fram tills dess


folk passerade förbi mig

som om de väntat hela sitt liv
på just det,
själva passerandet



och jag fyllde hålet hemma sen
låg på golvet
rökte
och gömde tomma spritflaskor innanför väggen
och jag fyllde hålet
med ivriga fingrar
med lättmanipulerade vänners värme
de gav mig vad jag ville ha

de gav mig skönhet


och herregud, alla brev

alla brev jag skrev
sökte kontakt
en sorts frizon i patetiska försök
att blottlägga
mitt innersta



men tiden går trots allt

solen rullar över såren
löder ihop
de bitar av hjärtat
vi sliter sönder på varandra


och jag har en vän
som värmer mig ibland
det känns bra
hon är speciell

och jag dricker inte lika mycket
inte nu längre

och jag minns
att jag bara var kärleksfull mot dig
när jag var full
och du sa
\'säg det till mig imorgon om du menar det\'

och när morgonen kom
med klibb
under ögonlocken
och röda spindelnät på ögonvitorna

sa du till mig
\'minns du vad du sa igår?\'


men jag kom aldrig ihåg
ett enda ord