Storbonden kommer med vagn och med häst
Till kyrkan en söndag i maj
Han hjälper sin hustru med korgen från knät
Till kaffet hon bakat en paj

På bänkarna sitter församlingen tyst
Och prosten han läser i tjocka volym
Du skall icke tråna för mer än du nöder
Och tittar på bonden i nya kostym

Bonden han vrider och vänder sig stelt
Ty kragen är stärkt och den klia
Han känner hur kinderna hettar och bränner
Och önskar sig ut i det fria

En spark uppå benet av hustru han få
Du kan inte sitta och drömma
Folk reste sig upp och började sjunga
Och orden i psalmen ur munnarna strömma

Predikan blev lång och skjortan den skav
Och prosten han dundrar om helvetes kval
Vid gudtjänsten slut när ut dom har gått
Dom sitter vid bordet där kaffet dom fått

Sen hemåt det bära med tömmar av läder
Och skjortan den åker i klädkammarn in
Bonden han sitter i försommarväder
Och tuggar på prisen han just har lagt in