Gardinerna dansade
fönstret slog i väggen

De gråa skuggorna
invaderade huset

de ville hemsöka
söka sig ett hem

I en andlös stund
lös hela kroppen
lyste upp hela rummet

skrikandes . . .
de grå skuggorna
lämnade rummet

och kroppen
tog sitt nästa andetag

kroppen - där de ville leva
resten av deras
meningslösa dagar
som tömde ur
deras energier
ännu mer

Ensamma
i deras egen tomhet
i deras egen illusion och verklighet
dräpte de sina fiender
som egentligen var
deras enda vänner

Det var så de hade
lärt sig att älska
genom att hata

De var dem
som förvandlade
längtan till hopplöshet

De var dem
som fick frånvaron av känslor
att bli en känsla

Dem som alltid
hatade för att kunna älska

En gång i tiden
älskade de så mycket
så att till slut hatade de
kärlekens känsla


tills de förvandlades
till grå skuggor
som hemsöker hus

för att hitta ett hem
innan de dräper
deras värdinnor

De kallas för
de andlösa
hemsökarna

- Stäng ditt fönster, det börjar bli kalt