Ibland orden slingrar ur min tunga
ibland tiden överger sin älskade
och allt rör sig snabbare
snabbare än
ljusets hastighet

Tidens pekfinger vrids
timmar, dagar, månader och åren
blir som ett

och då hörs tydligt hjärtas
tröttsamma hjärtslag
medan eldens flamma
dansar i hjärtat

 tungan smakar av
den bitterljuva längtan
som får henne att skrika
- Jag vill leva!

Åren lämnade sina ärr
på hennes ansikte . . .

Tiden smeker sin älskade igen

hon åldras alltför snabbt
hennes vita hår, visdomens bevis.

Men när hon ler, tiden stannar
och ger henne mer tid att lysa i världen
medan hon snurrar runt fingret,
 trådlösa tankar

- Det finns en plats, där tiden vilar;
viskar hon

och snurrar runt sitt finger
de trådlösa tankarna som
ska visa henne vägen
till den plats där tiden inte existerar.

- Där kan tiden äntligen vila och hon med
för då kan hon stilla den bitterljuva längtan
och blunda en stund, hennes mun ska bli en stjärna
och hennes ögon diamanter . . .