Kramade jag en sten
som var lika stor som jag,
den gav mig styrka.

Den tysta styrkan . . .
Vad jag behövde
den stunden . . .

Jag hörde lövens sång
och insekterna som gick bland
eller under de fallna löven
som i en liten parad . . .

Jag blundade och kände
en fjäderlätt smekning,
jag öppnade mina ögon
och letade runtomkring.

Jag såg vem det var, 
det var månens silverstrålar
som smekte min hud.

- På månens yta
mina systrar dansar
eldens dans . . .

 - Låt dem dansa