Han blundade en stund
och kände hur hon
omfamnade honom
med sina svarta vingar.

Han frös som en staty
och skakade av rädsla
Varför ville mörkrets sida
skydda honom?

Hon svepte sina tankar
runt om honom
trots hans rädsla
och viskade i hans öra,

- Det är inte jag som
 vaggar dig till sömns
det är inte jag som får dig
 att gråta varje natt
tills du somnar
bland dina tårar
och vilar ditt huvud
på din våta kudde
Jag kom för att skydda dig
innan mörkret faller igen.
Se inte vad du inte vill se
se vad du vill se
och allt annat ska fortfarande
finnas utan att kunna beröra dig.

Han lutade sig bakåt
i hennes trygga omfamning
och förstod . . .

när han öppnade sina ögon
var hon inte där
han blinkade hastigt flera gånger
och såg hur hans ögonfransar
dansade likt en svart fjäril
som hennes vingar . . .