Varje ord,
en byggsten av
verklighetens imperium.

Det svarta havet
av det tomma intet
omger nålsögat
och på bröstet
en röd ros vilar;

svarta ögon
gråter vita tårar
floden forsar
livets vatten,
allt förnyas.

Den stilla rörelsen
spirande liv,
nålen vilar
i rosens mitt.

Vägen genom nålsögat
uppenbarar vad som finns
i det svarta havets mitt
- ägget.

Gråa fåglar flyger
mot en okänd horisont.

Solens skugga
bestämmer
tidens takt,
målar evigheten.

Av tidens välvande hjul
styrs de fyra ekrarna,
omvända tankar
pekar riktningen
mot den bakomvända
horisonten;
överlevnadens insikt
mäter sig mot
imperiets visdom.

Livets verklighet
är
döden.